Om boken
Ett spöke hemsöker Europa - kolonialismen. Den koloniala urscenen
mellan herren och slaven har bytt skepnad och framkallat ett
europeiskt krismedvetande: de före detta barbarerna och underlägsna
raserna kan inte längre hållas på säkert avstånd. De bortträngdas
återkomst. Eller om man så vill, den koloniala bumerangen vänder åter.
Idéhistorikern Michael Azar blottlägger dess rörelse från den så
kallade upptäckten av Amerika, via det ockuperade Irak och ett
Frankrike i lågor, till svenska fantasier om invandraren.
"Michael Azar tar oss med på en hisnande intellektuell resa, där han blottlägger lager efter lager av verkligheten. Politiskt hyckleri angrips. Integrationspolitikens premisser kläs av. Det finns inget enhetligt kollektivt svenskt som föregått invandringen. Det finns inga helt avgränsade kulturer som nu ska börja samsas.
I sina bästa stunder påminner Michael Azar om en gigant som Susan Sontag. Så fort man tror sig ha förstått ett resonemang tvingar han oss att tänka ett varv till."
"Perspektivet fungerar allra bäst i 'Det symboliska objektet', som borde bli påbjuden läsning för varje svensk partiledare. När flertalet humanister ägnar sig åt referat väljer Azar att tänka, och tänka djupt."
Stefan Helgesson, Dagens Nyheter
LÄSPROV
KNIVEN ÄR JUST I färd med att snitta upp den algeriska kvinnans strupe
då mördaren plötsligt hejdar sig för att utfråga offret om hennes
namn. "Fatima", viskar den skräckslagna kvinnan. Mördaren ryggar
tillbaka: "Jag kan inte döda en kvinna som bär samma namn som min
mor!" Han vänder sig istället hotfullt mot kvinnans man som i en
desperat avvärjande gest utbrister: "Mitt namn är Ahmed, men alla mina
vänner kallar mig för Fatima." Den tragikomiska öppningscenen i Karim
Traïdias film Les diseurs de vérité (2000), ringar in ett fundamentalt
tema i samtidens våldsamma identitetskonflikter. I tillspetsad form
erbjuder oss namnet "Fatima" ett exempel på de lösenord som kan
fordras för att passera en gräns eller rentav överleva en dödsdom. I
avsaknad av korrekta lösenord, fysiska kännetecken och
identitetsmarkörer riskerar man att befinna sig på den sida av lagen
där mänskliga rättigheter sätts på undantag. Scenen förtätar samtidigt
den nyckfullhet som vidhäftar identitetskonflikter: de gränser som
upprättats mellan förmodat skilda kulturer eller etniska grupper har
sina rötter i en historisk och politisk dynamik som paradoxalt nog
alltid riskerar att förskjuta och underminera samma gränser.
Sammanflätningen av globala, lokala och historiska processer i vår
postkoloniala nutid upprättar komplexa samband mellan den europeiska
kolonialismen, den antikoloniala kampen, den globala kapitalismen,
demoniseringen av islam och de samtida konflikter som dagligen
utverkar dödsdomar på personer med fel namn eller utseende, med
avvikande religiös eller etnisk bakgrund. Svårigheten att reda ut
dessa samband drabbar inte enbart de som via media och på avstånd för
höra skildringarna om "etniska rensningar" eller "religiösa krig" på
skilda håll i världen – den drabbar även de som direkt berörs av
konflikterna, som dödar och dör i dem. En belysande inramning för hela
denna problematik kan hämtas från Domarboken i det Gamla testamentet:
Gileaditerna spärrade vadställena över Jordan för efraimiterna, och
när någon av de flyende efraimiterna ville gå över floden frågade
gileaditerna: 'Är du efraimit?' Om han svarade nej, sade de: 'Säg
'schibbolet!' Om han då sade 'sibbolet', därför att han inte kunde
uttala ordet rätt, grep de honom och högg ner honom vid vadstället.
Vid detta tillfälle stupade 42000efraimiter. (Domarboken 12:5–6).
Tillspetsat skulle vi kunna betrakta denna sammandrabbning som
"identitetskonfliktens" urscenario. Scenen rymmer en rad mekanismer
som återkommer i skilda former genom historien – inte minst i den
koloniala och postkoloniala historia som denna essämling syftar till
att ringa in.
|
