Om boken

Det här är Alf Nilssons sjätte bok om Homo psychicus, det mänskliga psyket. Den allt övergripande fråga boken kretsar kring är hur vårt vetande om det yttre kosmos kan förstås i förhållande till vad vi vet om vårt inre kosmos: Hur kan det komma sig att människans vetande nått ända ut mot gränserna för universum, vårt yttre kosmos, den så kallade kosmologiska horisonten? Och hur kan det förhålla sig så när vi fortfarande är så famlande vad gäller vetandet om vårt inre psykiska kosmos?

I sitt sökande efter svar på frågorna utgår författaren från utvecklingsperspektivet, den evolutionära såväl som den ontogenetiska utvecklingen, den senare alltså barnets utveckling.

Den sjätte boken är fristående och kan läsas helt oberoende av de andra böckerna. Syftet med denna sista bok i serien har varit att göra den läsvänligare än tidigare böcker. Författaren har således avlastat den på tekniska inslag som noter och hänvisningar till referenser.

Alf Nilsson

Alf Nilsson är professor emeritus. Han var verksam som professor i klinisk psykologi 1986–2001 vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Författaren är legitimerad psykolog och psykoterapeut.

Pressröster

”Författaren urskiljer två grundläggande system och utvecklingslinjer. Den operativa-exekutiva utvecklingslinjen, ”intelligensens ontogenes”, är nog den mest välbekanta för de flesta. [- - -]. Den andra utvecklingslinjen benämner författaren affekt-föreställningslinjen. Dess yttersta grund ligger i de medfödda affekterna. [- - -] Man kan i de två utvecklingslinjerna se en dikotomi mellan vårt ständigt växande vetande om yttervärlden via de kognitiva operationerna och vår betydligt mera dunkla kunskap om de emotionellt präglade krafterna och föreställningarna i vårt inre kosmos. [- - -] Det allra viktigaste bidraget till vår förståelse av människans psykologi som Alf Nilsson ger i beskrivningen av Homo psychicus är att affekterna tillmäts sitt rätta vetenskapliga värde. [- - -] Jag vill varmt rekommendera denna bok till var och en som har ett seriöst intresse för psykologi. Enligt mitt förmenande finns det ingen ingång till psykologin i hela världslitteraturen som är mera intressant. Att den är skriven på svenska språket är en nådegåva åt oss skandinaver. Låt oss bara hoppas att den i sinom tid blir översatt till engelska, för större spridning.”

Mats Nilsson

Leg psykolog och psykoterapeut specialist i klinisk psykologi,

Seniorpsykologen, Nr. 3, 2016, s. 4.

Läs hela recensionen på www.psykologforbundet.se: klicka här för att öppna PDF, se s. 4.

”Som jag ser det har författaren lyckats med avsikten med sin bok – att sammanfatta sina centrala utvecklingsperspektiv på ett överskådligt sätt och att formulera en ram för strukturering av vårt inre kosmos. Samtidigt känns det som angeläget att påpeka att det i de tidigare volymerna finns fördjupningar som inte kan göras rättvisa i en översiktlig framställning, till exempel vad gäller systemet det omedvetna, tänkandets relation till döden som mental och faktisk företeelse.” [- - -] Författaren ”ställer sig frågan om den operativa kognitionen har lånat ett yttersta drag av den mest abstrakta av de negativa affekterna, nämligen den analoga och kontinuerliga vredens-raseriets ostoppbarhet före den totala destruktionen och förintelsen. Kanske kan bättre kunskap om vårt inre kosmos förbättra prognosen på mänsklighetens överlevnad åtminstone i ett kortare perspektiv?”

Björn Wrangsjö

Psykoanalytiker, docent i barn- och ungdomspsykiatri,

Tidskriften för Svensk Psykiatri, Nr. 3, 2016, s. 64–65.

Läs hela recensionen på www.svenskpsykiatri.se: klicka här för att öppna PDF, se s. 64-65.

”Vi vet hur vårt universum kom till och hur olika livsformer inklusive homo-varelsen såg dagens ljus för två miljoner år sedan men vad vet vi egentligen om oss själva som psykiska varelser? Det känns som om det har blivit författarens mission att bidra till att skjuta fram positionerna för kunskapen på det här området.” [- - -] ”Alf Nilssons samlade författarskap över Homo psychicus är smått unikt. Med sina gedigna efterforskningar och sitt ödmjuka sätt att närma sig evolution och ontogenes hos människans psyke, är hans bidrag till kunskapsutveckling på området betydande.”

Staffan Stålfors

Leg psykolog och psykoterapeut, specialiserad inom klinisk psykologi,

Tidskriften Psykoterapi, Nr. 3, 2016, s. 44–45.