Om boken
Shopping är en självklar del av dagens stadsliv och köpcentra de mest välbesökta stadsmiljöerna. Butikslandskapen har blivit utlöpare av gatan; varuutbudet och reklamen utgör några av de viktigaste kulturformande faktorerna. De strukturrationaliseringar inom detaljhandeln som påskyndat den utvecklingen är väldokumenterade. Däremot saknas historisk kunskap om hur handelns butiks- och säljformer förändrat själva stadslivet. Om hur butikshandeln och gatuskyltningen en gång utmanade det borgerliga promenadlivet och banade väg för nya sätt att vara och vistas på gatorna. Om hur självbetjäningen och masskonsumtionens varuhus öppnade nya rum, miljöer och offentligheter för umgänget ute på stan.
Handelsplats Shopping Stadsliv är en spännande exposé över en utveckling som påverkat oss mer än vi själva kanske inser. Stadshistorikern Bosse Bergman förklarar hur det framväxande stadslivet, det offentliga gatulivet, är en följd av handeln med varor och tjänster och dess tillväxt och specialisering. Han gör det via en historik om stadsbornas möte med varuvärlden i allt från marknadsstånd och handelsbodar till luxuösa varumagasin, från 15-öresbasarer och kooperationens trippelbutiker till snabbköp och masskonsumtionens Epa, Tempo och Domus, från butikspassager och saluhallar till gågator och gallerior. Handel och shopping blir därmed inte bara förförelse, nöje och nyttoinriktad konsumtion utan också en av drivkrafterna bakom den demokratisering, informalisering och trivialisering av stadslivet som skett under 1900-talet.
Boken är frikostigt illustrerad med kartor, teckningar, diagram och fotografier och i blickpunkten står förhållandena i de svenska landsortsstäderna vid sidan av Malmö, Göteborg och Stockholm.
"Bergman påminner om en kommissarie Columbo, lågmäld, egensinnig och med en något inåtvänd framtoning … liksom hos tv-deckaren från 70-talet är hans analys knivskarp. Hans intuition för hur de till synes obetydligaste detaljer avslöjar de stora sammanhangen är osviklig och gör boken till en intressant studie i den svenska offentlighetens utveckling från slutet av 1800-talet till idag. Inte av den offentlighet som är reserverad för aktörer i medierna, utan den vi alla deltar i på lika villkor: gatans offentlighet."
|
