Om boken
Det började med en ny idrottsaktivitet som kallades fältsport och följdes av mycket uppmärksammade arrangemang som riksmarscherna, allcyklingen, riksorienteringen, folkspänsten, riksskidåkningen och medborgarsimningen. Beredskapsåren skapade ett särskilt samhällsklimat där den nationella gemenskapen och solidariteten stod högt i kurs. Som ett led i den civila beredskapen och den nationella propagandan kom idrottsrörelsen att få en ny viktig samhällsroll som arrangör av olika massidrottsevenemang, där det handlade om att locka ut svenska allmänheten till enklare former av fysisk träning i organiserad form. Massidrottandet blev en succé som sammantaget lockade till över 2 miljoner starter under krigsåren. Samtidigt presterade ett antal svenska elitlöpare häpnadsväckande resultat som landet runt samlade åskådare till utsålda friidrottstävlingar under krigssomrarna. Gunder Hägg - den mest framgångsrike - slog 15 världsrekord och åkte mitt under brinnande världskrig på USA-turné under intensiv massmediabevakning. Hägg blev en nationell hjälte och symbol för hela svenska befolkningen, även bortanför de idrottsintresserades krets.
Idrott, krig och nationell gemenskap handlar om en spännande tid i den svenska historien. Idrottshistorikern Johnny Wijk berättar med inlevelse om hur en ny massrörelse såg dagens ljus.
|
